För dom som inte har varit inne på Prideområdet så kan jag berätta att det brukar gå omkring vackra personer, mest pojkar, med brickor med en liten förpackning av två kondomer och ett glidmedel. Det är tre påsar instoppade i en.

För två år sedan strax innan Pride festivalen kom Oliver hem från Robin, vars föräldrar är gay, med 150 kr i handen.

Stolt visade han upp dem och sa att han fått dom för att han jobbat.

"Jasså, sa jag, vad har du gjort då?"

"Jo, du vet, det är ju Pride snart och då har jag och Robin suttit och packeterat sådana där små påsar med två kondomer och ett....ett...eeehhh... läppglans....?!"

Så sött! Och detta skulle han fortfarande tro om inte hans storebror Max, snäll som han är, förklarade för honom vad läppglanset egentligen var... :-/

Häromdagen stod tv;n på och det var regionala nyheter. Dom intervjuvade en kvinna som på nästan tre timmar hade fått ihop 20 l kantareller.

"Det måste vara rekord" frågade reportern.

"Nä, det var igår då jag på samma tid plockade 60 l" sa kvinnan.

Om det nu finns så mycket svamp i skogen så kan man väl inte misslyckas tänkte jag och bestämde att idag skulle jag och Micke ut och plocka kantareller.

När vi strosat en bra stund och jag märkte att det inte gick något bra för oss och min fot började väka som 17 bestämde vi för att ge upp.

Den här vägen, här kan man gena, sa Christopher Columbus aka Micke och gick längre in i skogen.

"Är du säker?" frågade jag och naturligtvis var han det

När vi gått en bra bit och vi märkte att vi inte närmade oss någon väg eller stig alls upprepade jag min fråga. Micke tog fram sin iphon och GPS.

Efter ett bra tag, när vi kommit lite längre upp i skogen och han fick kontakt sa han att han visste vart han var.

Jodå! Vi kom ut i Vikingshill och fick gå längst vägen tillbaks till bilen.

Och detta blev vår skörd:

Under en tid har vi, jag och några vänner på jobbet, prtat om att åka till Åland. Men som vanligt när alla har familj och jobb är det svårt att få till det. Men efter en tids fixande och trixande så bestämde vi för att åka på tis den 28 juli. Den som höll i bokningen och sammankallningen var Zahra.

Är det något Zahra är känd för på jobbet så är det för att aldrig lyckas komma i tid, hur hon än försöker.

Och nu var det hon som var in charge.

Micke skulle köra oss på morgonen, mig, Nasrin och Giovanni och Zahra som kom från andra hållet skulle möta oss vid terminalen.

Vi var alla oroliga för att missa båten eftesom Zahra som sagt aldrig var i tid. När vi klev av vid terminalen ringde Giovanni henne för att fråga vart hon var och hon var redan där. Vi blev paffa allihopa. "Hon måste ha sovit här när hon hämtade biljetterna igår" sa Giovanni.

Vi hade innan resan bestämt att vi skulle ta en hytt som vi kunde ha våra saker i. Vi hade lite packning med oss eftersom vi skulle ha det trevligt och bada och basta.

När vi kom ombord och jag frågade Zahra vilket nr vi hade på hytten visade det sig att någon hytt inte hade blivit bokad. Oops!

Så jag gick fram till receptionen på båten och bokade en, mannen som jobbade där var mycket trevlig så vi fick en hytt för 180 kr.

Vi gick ner, lämnade våra saker, bytte om till lågskor och gick upp till vår väntande frukostbuffé.

Det är så gott att äta frukostbuffé, det finns så mycket att välja bland så man äter mer än vad man egentligen skulle/borde ha gjort.

Och eftersom vi var på ett strålande humör allihop så blev det en massa snack också mellan tuggorna. Så vi märkte inte att vi tillslut var ensamma i restaurangen. En servitris kom tillslut och ursäktande sa att vi nog måste lämna bordet då dom ville förbereda för lunch.

Nästa anhalt var taxfree. Vi gick omkring där i över två timmar och provade och jämförde och gav varandra råd. Vilken känsla att kunna gå där utan att känna stressen av en man som vill därifrån! Underbart.

Vi handlade en del. För min del blev det inte så mycket, en perfym och ett nytt läppglans, men jag hade beställning från andra som jag skulle ta med så jag fyllde en påse till bredden.

Ner till hytten och lämna av. Där bestämde vi oss att nu var det nog dags för en drink i baren. Så dansbaren blev nästa anhalt.

När vi satt där konstaterade vi att vi nog inte skulle hinna bada på den här båten utan vi skulle nog göra det på hemresan istället.

Jag frågade Zahra när båten skulle anlända till Åland, där vi skulle byta båt, och hon sa 14:15.

Eftersom det var Zahra jag pratade med så frågade jag om det var svensk tid eller finländsk? "Svensk tid" sa hon

"Är du säker?" frågade jag. "Man brukar ange lokal tid"

Men hon var säker, det var 14:15 svensk tid.

Nasrin tittade på sin klocka i telefonen. "Men klockan är 14:10 nu"  (finsk tid)

Jag tittade nervöst ut genom fönstret. Fiskmåsarna strök sig nästan mot rutorna och land var en arms längd från båten.

"Zahra, är du väldigt säker på att det är svensk tid?" sa jag. "får jag titta på biljetten"

Zahra hade fel. Det blev panik ner till hytten. Folk som skulle av hade börjat ställa sig vid utgångarna och stoppade ruschen för dom som ville passera. Vi armbågade oss fram. Tryckte på hissen samtidigt som vi tittade mot trappan för att se om den vägen skulle gå fortare.

Hissen kom, snabbt ner till hytten. Spärrade dörren så den inte skulle åka iväg. Rafsade till oss våra saker. Snabbt upp igen bara för att se att alla hade lämnat båten och den höll på att lätta ankar igen.

"Vänta, vi vill gå av!" skrek jag. Han lyssnade inte. Jag kom över, Nasrin efter mig kom över, Zahra hann men stackars Giovanni fick nästan hoppa dessutom fick han den tunga dörren på sig.

Spring över hela terminalen och in i sista sekund i nästa båt. *pust*

När vi skulle lämna vår packning sa Zahra: "Vet ni, jag glömde mina klackskor i hytten på förra båten".

Nåväl, bort med packning och upp till middagsbuffén som vi hade bokat.

Och vi åt... Som hästar. Jag var färdig att spricka när vi gick ut ur restaurangen. Nu skulle vi gå och bada bubbelpool och basta. Men när vi gick förbi taxfree shopen på denna båt så såg vi att den var större än den förra, så vi var tvungna att gå in här också. Mer shopping.

Efter det, jag hade världens magknip nu, så bestämde vi att vänta lite med badet och gå och sätta oss i baren och ta en drink igen, och smälta all mat lite.

Där blev vi kvar, det blev aldrig något bad, men vi hade trevligt ändå.

Och när vi satt där ringde Nasrins man och sa att han var i stan och kunde hämta upp oss om vi ville. Det ville vi.

Väl hemma och hur trött som helst fick jag ett sms av Nasrin: "Vet du, jag har glömt Perlas perfym i hytten"

Vet ni, jag tror jag ska bli hyttstädare på Vikingline, snacka om fynd man skulle göra! :-)

Idag skulle vi till Ante och Kjelle, han hade fyllt 50 år för några dagar sedan och idag skulle det firas.

Jag bävade lite för festen eftersom jag visste vad som komma skulle... Ante hade beställt en strippa som överraskning.

Personligen tycker jag att sådant hör hemma på strippklubb och inte ute i trädgården i ett villaområde.

Dessutom tycker jag det är lite osmakligt när folk har med sig barnen och mormors syster med man sitter där också.

I vilket fall som helst, det var inte min fest och inte min man, så det var bara att hålla god min.

Maten som serverades var mycket god. Trevlig stämmning och tur med vädret.

Kl. 19:00 anländer bilen med damen i fråga. Dom parkerade en liten bit bort så det inte skulle märkas. Det skulle ju bli en överraskning.

Kjells kompis Olle tog med sig Kjell på en tur ner till vattnet medans tjejen smög in för att byta om till "danskläder".

Kjell kom upp, satte sig på angiven plats och ut kom värsta pangbruden.

Mycket söt tjej med en otroligt vacker kropp och hon kunde röra sig minsann, t om gå ner i spagat.

Kjell såg ut som ett barn i en leksaksbutik. Så pubertalt av honom!

Men fröken kom inte själv, nej hon var eskorterad av en man som såg ut att komma från en MC-klubb.

Jag satt vid en mur på tomten, en liten bit ifrån, och han satte sig bredvid mig och höll ögonen på vad som hände däruppe.

När showen var slut och hon gick in för att klä på sig sina vanliga kläder puttade jag på "bodygarden" och sa: Nu är det väl din tur?

Han tittade frågandes på mig. Jag fortsatte: Ja, det är minst lika många kvinnor här som män och nu har dom fått sitt då är det väl våran tur och du måste väl ha lärt dig the moves så nu är det din tur!

Han skrattade bara.

Boooring.

Vi åkte hem ganska tidigt då jag skulle jobba dagen efter.

Men i det stora hela var det en trevlig dag!

Skulle ha satt in ett foto ifrån festen, men Micke tyckte det var osmakligt... :-/

Igår var vi hos Sus och Staffan. Micke skulle hjälpa Staffan att fälla träd.

Jag och Susanne skulle säkert klarat det, vi skulle faktiskt kunat hjälpa till om vi inte hade viktigare saker för oss, dvs lösa ut outlösta korsord.

Som kvinna måste man ju prioritera.

Två träd åkte i backen. Sen tyckte vi att dom kunde få kaffe och fikabröd.

Vi hade ändå något tur med vädret, trots att det var jämngrått över hela himlen var det inte kallt och inget regn, vi satt ute hela dagen.

Sen var det dags för kubbomgång, tjejerna mot killarna.

Efter en del diskusioner om spelregler och två spelomgångar så vann dom.

Eller, nja, vi la väl oss för att slippa sura miner, vi skulle trots allt umgås hela kvällen...

Men dom var stolta, Micke och Staffan, först fällde dom träd sen kubben. Vilka män vi har! ;-)

Staffan visade också att han härstammade från vikingarna. Han tog sig ett dopp på kvällen.

Sen åt vi pizza och sen bar det hemåt, kl närmande sig 22.

Men det var en mycket trevlig avslappnad dag.

Flera sådana tack!

...som jag skev ett klokt ord. Så här kommer det ett:

Hat kommer från hjärtat, förakt från huvudet.

//Schopenhauer

Igår knackade det på dörren och jag öppnade.

Utanför står det en välklädd ung man med en dammsugare.

"God morgon, sa han, har du tid att avvara några minuter jag skulle vilja demostrera det senaste högteknologiska av dammsugor."

" Nej, tack, sa jag, ingen idé jag har inga pengar, jag är pank!"

Just när jag skulle till och stänga dörren satte han snabbt foten emellan och tryckte upp dörren igen.

"Ha inte så bråttom, sa han. Låt mig åtminstonde demostrera det senaste inom marknaden."

Och innan jag hinner svara så häller han ut en hink med hästskit över mitt hallgolv och på min matta.

"Om den här dammsugaren inte får bort all den här hästlorten från ditt golv ska jag personligen äta upp det som blir kvar."

Jag tog ett steg tillbaks, tittade på honom och sa: " Jag hoppas du har en jäkligt god aptit för dom stängde av elen imorse. Vilket ord i meningen jag är pank förstod du inte?"

Häromkvällen följde jag med mina väninnor ut för en "helkväll med tjejerna". Jag sa till min sambo att jag skulle vara hemma vid midnatt, "Jag lovar!"

Nåväl, timmarna passerade och margueritorna slank ner alldeles för lätt. Omkring kl 3 på morgonen begav jag mig hemåt, ganska packad.

Precis när jag klev in genom ytterdörren satte gökuret i hallen igång att gala 3 gånger.

Snabbt som ögat, då jag insåg att min sambo förmodligen skulle vakna till, gal jag ytterligare 9 gånger. Jag var ganska stolt över mig själv över att ha kommit på en sådan snabb lösning (trots att jag var stupfull), för att kunna undkomma en förmodad konflikt med honom.

Nästa morgon frågade min sambo mig vilken tid jag kom hem, och jag svarade att jag var hemma vid midnatt. Han såg inte arg eller sur ut.

Pust! Jag klarade mig denna gång! Sedan sa han "Vi behöver ett nytt gökur."

När jag frågade varför, svarade han:

"Ja, igår kväll gal göken i gökuret tre gånger, sedan sa den "Oh, Shit", gal 4 gånger till, harklade sig, gal ytterligare 3 gånger, fnissade, gal två gånger till och sedan snavade den över vardagsrumsbordet och pruttade."