Jag bara måste skriva det här även om jag kommer att låta som en kärring!

Skärtorsdag: Sen vi flyttade in här vi bor för 6-7 år sedan så har jag varje påsk väntat på påskkärringsbesök. Vi har haft ett?!

Men iår igen, jag är en människa full av hopp, så köpte jag massor med godis till påskkärringarna.

Framåt eftermiddagen skulle AnnaMaria och hennes kompis till OC och handla, på vägen hem träffade dom på tre förvirrade påskkärringar.

-"Gå till det gröna huset" sa Mia. "Dom väntar på er där".

Och lite blygt följde dom med till vårat hus och när dom stod vid dörren så ropade dom "Glad Påsk".

Och jag blev jätteglad och överröste dem med godis.

Vart var mitt "Glad Påsk-kort"?! Jag fick inget eftersom dom inte hade gjort några eftersom dom inte visste att man skulle ge det?! Hallå?! Det var t om pyssel i skolan när jag gick!!

Och om dom gör det där, så kunde väl deras föräldrar tala om det för dom?! Slarvig!

Givmildhet lönar sig dock, och ryktet spred sig att det fanns mkt godis i det görna huset att få så kort därefter ringde det på dörren igen.

Där stod en häxgubbe och...... Spiderman. (?!)

Alltså, vad fan?! Det är påsk, inte Halloween!

På påsken kommer påskkärringar all annan utstyrsel hör inte hemma just en skärtorstag!

Jag stirrade på honom och tänkte: "Har han ingen mamma?!"

Men eftersom åtminstonde den ena var korrekt och dom hade bemödat sig att göra påskkort och grabben var ine så gammal så lät jag det passera.

Men jag är missnöjd. Riktigt missnöjd.

Jag minns när jag som barn tillsammans med mina vänner ritade massa påskkort. Klädde oss  i kjolar och sjalar och förkläden och fräknar och sprang runt på gårdarna och önskade folk glad påsk. Och medans man var ute och sprang så stötte man på jättemånga andra påskkärringar som gjorde samma sak.

Hela stan kryllade av små glada häxor.

Is this it?

Trist isåfall!

Max och AnnaMaria på den gamla goda tiden.

 

Sarah

4 april 2010 11:53

I min hembygd, Värmland, klädde man ut sig till påskkärringar och påskgubbar också. Men man gick inte och knackade på och tiggde godis, nä då. I Värmland finns det stil, vi barn satt veckorna före påsk plitade och ritade påskteckningar som sedan veks ihop på ett särskilt sätt så man kunde fylla dem med godis och vips hade man gjort ett påskbrev. Sen smög man runt i gårdarna och kastade in breven på förstukvistarna och sporten var att man inte skulle bli sedd. Alltså inget tiggeri här inte - här gav man själv! Visst var det ju så att det låg en dröse påskbrev även på vår förstukvist när vi kom hem men vi hade inte gått runt och tiggt. Det var hjärta och engagemang minsann. Så det så! Nu fick jag detta sagt också, även om jag kommer att ses som gnällkärring. Tack för ordet.

 

Laila

4 april 2010 15:03

Ja, jag får väl ansluta mig till "gnäll"-kärringarna. Vi la också ner jättemycket tid på att göra fina påskkort och blev glada för en liten godis. Utanför min dörr har det stått grabbar i tio-elva års åldern i sina vanliga kläder med en korg i handen och då dög det inte med godis utan det skulle vara pengar.

 

Beabloggar

5 april 2010 03:30

Här i Värmland går vi inte påskkärring på skärtorsdagen utan på påskafton...

Jag ÄLSKAR gamla traditioner och har t o m påskpysslat m mina gymnasieelever...

Tråkigt, min vän. Tråkigt.

PÅskkramar i all fall ;)

http://beabloggar.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sommaren och hösten 2014 har inte riktigt varit mitt år. Av många olika anledningar har jag mest försvunnit från joredens yta, känns det som, utom då jag har varit på jobbet, där jag har varit så mycket jag har kunnat. Kanske mest för att slippa ta...

Igår var jag bjuden till Yvonne på girllmiddag. Meningen var väl att vi skulle laga mat tillsammans, men jag jobbade till kl 18- och jag tror att verken Yvonne eller hennes mamma hade lust att börja med maten så sent.  Så innan jag ens hade lämnat ...

Jag vet inte om det är såhär för alla när man blir äldre eller om det är bara jag. Man vill så gärna träffa och umgås med sina vänner, men tiden räcker inte till... När hamnade jag i den här negativa spiralen och hur tar man sig ur?   Då och då l...

Någonting jag aldrig har klarat under hela mitt liv är underklädesshopping. Jag tittar när jag är i butikerna men jag köper nästan aldrig. Bara när jag absolut måste och då blir det mer praktiskt och bekvämt än nåt annat. Kritiken haglar här hemm...

Jag har många vänner från Iran, Irak, Kurdistan, ja området däromkring och nästan alla frågar mig varför jag inte färgar med Henna. Och jag vet inte varför, jag bara gör inte det. Mitt hår skulle bli så mycket bättre om jag använde Henna.   S...