Strax efter nio imorse stod jag utanför Lailas dörr imorse.

Hon hade erbjudit sig att ta mig med ut i skogen för att plocka svamp.

Och det var tur att jag hade henne med mig, för jag hade nog inte hittat ut.

Jag hade inte hittat någon svamp heller för den delen.

Men med Laila lärde jag mig vart jag skulle leta.

Och se, min första svamp som jag hittade själv!

Det var en himla vacker skog vi gick i.

Stundvis såg det ut som en bild ur Elsa Beskows böcker.

Det fanns hur stora klöver som helst också och ibland kom jag på mig att leta fyrklöver... Men jag hittade inget.

Vad jag hittade mycket av var en riktigt snygg svamp. Troligtvis inte ätlig, men den var stor, jag satte min fot bredvid som jämförelse, fast det är klart, jag har ju inte så stora fötter, men ändå.

Förstå om den hade varit ätlig, då hade jag fyllt min korg på nolltid.

Laila hade förstås mer flyt än jag, hon hittade mest.

Men så var hon mest fokuserad och gick inte och letade klöver...

Efter en fikapaus var det dags att gå hemåt.

Så mycket svamp som jag har plockat har jag aldrig plockat förut.

Och jag har fått blodad tand, typiskt att svampsäsongen är på väg att ta slut, nu när jag har kommit igång.

En hel korg!

Men jag hade plockat lite mindre en hälften, resten var Lailas som jag fick. Det var mycket snällt av henne.

Tack för en härlig förmiddag i skogen Laila och för svampen!