Igår hade jag hela dagen inbokad.

Förmiddagen hade jag bokat in med Rosie, hon skulle komma över för att vi skulle planera en liten avstickare med jobbet.

Efter det var det utvecklingssamtal kl 15:00 hos Oliver.

Kl. 17:30 var det föräldrarmöte i Mias skola.

Jag var laddad eftersom det blev lite tumultartat när vi två veckor innan skolstart fick veta att skolan inte kommer att ligga i Sickla den här terminen utan i Liljeholmen. Plus en massa annat.

Jag mötte upp den enda föräldern som jag känner bra, Patrik, Simones pappa.

Vi var lite tidiga så vi satte oss och tog en kopp kaffe.

Tiden gick, ytterligare en mamma kom.

Vi väntade lite till, nu var kl halv så vi gick mot klassrummet.

Fyra föräldrar kom allt som allt?!

Var är alla?!

Det hade bara varit jag och Patrik som svarat på kallelsen, så fröken visste inte heller varför inte alla kom.

Bryr man sig inte?

Jag tycker inte heller föräldrarmöten alltid är så himla latjo, men det är min skyldighet att gå.

Faktiskt, det är alla föräldrars skylldighet att gå!

 

Alex

24 september 2009 20:02

Du, jag hade kallat till föräldramöte i höstas. Tänkte att föräldrarna skulle tycka att det var intressant att komma och se deras barns nya lärare. EN mamma kom. En.

http://tantalexandra.se

 

Dina

24 september 2009 20:14

Tragiskt!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sommaren och hösten 2014 har inte riktigt varit mitt år. Av många olika anledningar har jag mest försvunnit från joredens yta, känns det som, utom då jag har varit på jobbet, där jag har varit så mycket jag har kunnat. Kanske mest för att slippa ta...

Igår var jag bjuden till Yvonne på girllmiddag. Meningen var väl att vi skulle laga mat tillsammans, men jag jobbade till kl 18- och jag tror att verken Yvonne eller hennes mamma hade lust att börja med maten så sent.  Så innan jag ens hade lämnat ...

Jag vet inte om det är såhär för alla när man blir äldre eller om det är bara jag. Man vill så gärna träffa och umgås med sina vänner, men tiden räcker inte till... När hamnade jag i den här negativa spiralen och hur tar man sig ur?   Då och då l...

Någonting jag aldrig har klarat under hela mitt liv är underklädesshopping. Jag tittar när jag är i butikerna men jag köper nästan aldrig. Bara när jag absolut måste och då blir det mer praktiskt och bekvämt än nåt annat. Kritiken haglar här hemm...

Jag har många vänner från Iran, Irak, Kurdistan, ja området däromkring och nästan alla frågar mig varför jag inte färgar med Henna. Och jag vet inte varför, jag bara gör inte det. Mitt hår skulle bli så mycket bättre om jag använde Henna.   S...