Våran minsting blev 16 år idag.

Och för varje år blir man en erfarenhet rikare. Nu syftar jag inte på Oliver, utan på mig själv.

Eftersom Oliver fyllde på en söndag och img är det jobb och skola så bestämde vi att fira bara med familjen.

Som trebarnsmor, med två som dessutom passerat tonåren, borde jag veta att söndagar aldrig är en bra dag.

Söndag kommer alltid efter kvällen före...

Medans jag och Micke som ansvarsfulla vuxna åkte först ut till Ingarö för att leta kängorna Oliver önskade sig, men fick veta att hans storlek var slut men dom fanns i Sickla. Så iväg till Sickla, hittade kängorna. Åkte iväg till Orminge och storhandlade inför veckan.

Hem och ställa mig och laga mat.

Oliver som hade varit uppe till morgontimmarna och spelat masade sig upp vid 15-tiden. Mia likaså, hon hade varit ute. Max hade skrivit igår på sin FB att han planerar att bli ett "vårdike". Jag vet inte vad som menas med det, men jag tror inte det är nåt att eftersträva. Och med tanke på hur han såg ut idag kommer det nog dröja tills han vill vara ett igen...

Framåt 18-tiden kröp alla mot matbordet då stod maten färdig.

Och eftersom ingen av dem var pigg blev det inte heller bättre när jag tog fram mobilen och skulle fota.

Så, gott folk, jag ger er ett tjuvtitt ur den verklighetsbaserade filmen The return of the zobies.

Notera hur dom undviker att titta i kameran, blixen skulle väl få dom att explodera...

Jag avslutar med "Never on a sunday", det tycker jag passar bra!