Idag ville Micke egentligen åka ut på en hojtur.

Motorcyklar är inte min grej. Jag hänger på, men det är också allt.

Och eftersom solen sken och det inte blåste så bästemde vi oss för båten.

Jag gillar att gåka båt.

Nere i hamnen fick vi oss en otrevlig överrasknig.

Någon hade tömt våra båt på bensin. :-(

Så det första vi fick göra var att slänga i reservdunken och köra till Strömma.

Jag gillar att åka båt!

Lite sorgligt var det dock då tanken på att detta ev var sista gången för iår.

Sista gången som jag såg vattnet bullra upp sig bakom båten då Micke gasade.

  Kansek ev sista gången att bättra på den falnade solbrännan.

Vi bestämde oss för att korsa Nämndöfjärden och åka ut till den "riktiga" skärgården.

Jag har varit där förut, i snipan. I den här båten blir allt lite mer "spännande".

Och när vi åkte runt ett ställe såg jag kullerstenar. Helt omotiverat låg dom längst stranden. Och när jag frågade hur dom kom dit så sas det att det var med inlandsisen.

Ser du Sarah, det finns här nere också! Fast inte så mycket som hos er, det var mäktigt!

Vi åkte till ett ställe som jag tror hette Rågskär.

Där stannade vi båten en bit ifrån en ö.

Nästan alla öar var fågelskyddsområde, även om tiden för det inte gällde så ville vi inte lägga till precis vid strandkanten.

När Micke skulle ankra så såg han att överallt fanns det maneter. Blä!

Jag trodde att dom gillade varmt vatten, men det verkar inte som om dom är så kinkiga.

Tyvärr hade jag bra mobilkameran, för under ytan kunde man skymta flera hundra, men endast dom som var vid vattenytan kunde jag fota. Men det var mäktigt att se! Det var första gången jag såg så många på en och samma gång.

Efter ca en timmes fika bestämde vi oss för att köra hemåt.

Moln hade börjat synas över land och vi var lite oroliga att dom skulle ut över havet. Vi hade en timmes färd till våran hamn.

Hemresan var inte så angenäm.

Det hade blivit rullande vågor på vattnet, en del gånger trodde jag våran båt skulle göra en bakåtvolt.

Vilket år som helst ska jag vänja mig vid den här båten...

  Nämdöfjärden syns framöver.     Vid Rågskär.

 

Sarah

3 september 2011 23:06

Va härligt det ser ut! Ni skulle gått iland vetja - brukar finnas gott om kantareller där ute på öarna där det inte kutar omkring en massa människor. Å maneterna, öronmaneter heter dom, inte alls temperaturkinkiga!

Dina

3 september 2011 23:43

Jag ville det, jag hade t om korg, svampbok och svampkniv med mig. Men Micke ville inte. Rädd för fästingarna på öarna.. :-/

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sommaren och hösten 2014 har inte riktigt varit mitt år. Av många olika anledningar har jag mest försvunnit från joredens yta, känns det som, utom då jag har varit på jobbet, där jag har varit så mycket jag har kunnat. Kanske mest för att slippa ta...

Igår var jag bjuden till Yvonne på girllmiddag. Meningen var väl att vi skulle laga mat tillsammans, men jag jobbade till kl 18- och jag tror att verken Yvonne eller hennes mamma hade lust att börja med maten så sent.  Så innan jag ens hade lämnat ...

Jag vet inte om det är såhär för alla när man blir äldre eller om det är bara jag. Man vill så gärna träffa och umgås med sina vänner, men tiden räcker inte till... När hamnade jag i den här negativa spiralen och hur tar man sig ur?   Då och då l...

Någonting jag aldrig har klarat under hela mitt liv är underklädesshopping. Jag tittar när jag är i butikerna men jag köper nästan aldrig. Bara när jag absolut måste och då blir det mer praktiskt och bekvämt än nåt annat. Kritiken haglar här hemm...

Jag har många vänner från Iran, Irak, Kurdistan, ja området däromkring och nästan alla frågar mig varför jag inte färgar med Henna. Och jag vet inte varför, jag bara gör inte det. Mitt hår skulle bli så mycket bättre om jag använde Henna.   S...